ME/CFS Historik och namn



ME Historia/historik samt olika namn

Det officiella namnet i Sverige är ME/CFS står för MYALGIC ENCEFALOMYELITIS/CHRONIC FATIGUE SYNDROME eller på svenska MYALGISK ENCEFALOMYELIT/KRONISKT TRÖTTHETSSYNDROM. MYALGIC ENCEFALOMYELITIS betyder ordagrant MYALGIC = Muskelsmärta och ENCEFALOMYELITIS = inflammation i hjärna och ryggmärg. Den gällande diagnoskoden enligt ICD 10 är G93.3.
Såhär står det i den svenska aktuella versionen av WHO-klassifikationssystemet, ICD-10-SE 2011:
”G93.3 Trötthetssyndrom efter virusinfektion. Benign myalgisk Encefalomyelit. Innefattar: Kroniskt trötthetssyndrom” [1]

Koderna F48 och R53 som ibland använts tidigare avser andra sjukdomstillstånd. Koden F48.0 (”NEURASTENI”) innebär en psykiatrisk diagnos och koden utesluter kroniskt trötthetssyndrom, G93.3. Koden R53 innefattar OSPECIFIK SJUKDOMSKÄNSLA OCH TRÖTTHET och gäller inte patienter som uppfyller strikta kriterier för ME/CFS, G93.3 [2]

 

Det är viktigt att komma ihåg den långa och hemska historian av denna sjukdom och dess påverkan på generationer av patienter.

 

ME har antagligen funnits i 1000 tals år, så länge människan har haft ett utvecklat immunförsvar.

 

700 talet De gamla grekerna hade en diagnos som de kallade för HYSTERI. Då trodde man att det var livmodern som vandrade runt i kroppen och gav upphov till olika psykiska och fysiska sjukdomssymptom. Denna benämning kom att stanna till långt in på 1900 talet. Av beskrivningen på orsaken kan man tyda att det enbart var en ”kvinnosjukdom”.

 

1750 beskrev Sir Richard Manningham ett ME liknande tillstånd som han kallade FEBRICULA (little fever/liten feber) som uttryckte sig med ett antal fysiska symptom men få objektiva kliniska bevis [3].

 

Anekdotisk evidens börjar komma tydligare under 1800 talet med t.ex. Florence Nightingale POST-CRIMEA 1855-1887 [4].

 

1869 beskrev den amerikanska neurologen George Beard ett tillstånd av kronisk trötthet som han benämnde NEURASTENI (Beards kriterier är dock vaga och i ICD 10 utesluter neurateni ME).

 

1889-1890 såg man liknande symptom efter ”russian flu/Asiatic flu”

 

1918/1919 såg man liknande symptom efter spanska influensan

 

1934 skedde den första beskrivna ME epidemin i Los Angeles County Hospital, USA efter ett polio utbrott, där nästan alla sjuksköterskor och läkare fick ett, enligt rapporten, tidigare okänt kvarvarande tillstånd med svår trötthet, muskelsvaghet och svår allmän värk och nacksmärta. Detta dokumenterades av Gilliam [5]

 

Från och med 1934 noterades sedan en serie utbrott av en tidigare okänd sjukdom över hela världen [6]. Sjukdomen var i första hand förknippad med POLIOMYELIT, men det var så småningom differentierad och blev känd som EPIDEMISK NEUROMYASTHENI [7]. [3] & [4]

 

Flera liknande utbrott kom i spåren av polioepidemin fram till 1950-talet. T.ex. på Island fick det namnet AKUREYRI-sjukdomen, i Australien ADELEIDE-sjukdomen.

 

1955 var det ett utbrott på the Royal Free Hospital i London, UK, som intresserade författaren Melvin Ramsay [8] och kallades för då ”THE ROYAL FREE DISEASE”

Termen "BENIGN (godartad) MYALGISK ENCEFALOMYELIT" användes första gången efter detta utbrott [9].

Uppgifterna för varje utbrott varierar, men i allmänhet upplevde patienter flera symtom, inklusive utmattning, ömma lymfkörtlar, ont i halsen, smärta och tecken på encefalomyelit [10]. Även om orsaken till tillståndet inte kunde bestämmas, verkade den vara smittsam och termen "godartad myalgisk encefalomyelit" valdes slutligen för att reflektera "den frånvarande dödligheten, de allvarliga muskelsmärtorna, beviset på parenchymal (parenkymala) skador på nervsystemet, och den förmodade inflammatoriska naturen hos sjukdomen" [11]. Syndromet uppträdde vanligtvis i epidemier, men vissa sporadiska fall identifierades också [12].

 

1957 beskrev doctor Andrew Wallis från Scotland epidemin i Cumberland i Norra England. [13]

 

1959 Skrev Achesson en översiktsartikel över ME i epidemisk och endemisk form [14].

 



1969 klassificerade WHO sjukdomen som BENIGN MYALGISK ENCEFALOMYELIT i ICD 8 (international statistical classification of deceases and evaluated health problem) som en neurologisk sjukdom under kod 323. (Prefixet benign (godartad) hänsyftade till att det inte tog livet av sina offer liksom polio, men sjukdomen kan vara långt ifrån benign för de drabbade)[15].

 

1960-1970 SVBK SVEDA VÄRK BRÄNN KÄRRINGAR – en o-officiell term som användes av vårdpersonal att förklara kvinnors “psykiska” och smärt symptom t.ex. endometrios, fibromyalgi etc.

 

1970 granskade två psykiatriker i UK rapporterna (de träffade aldrig någon patient) av 15 utbrott av GODARTAD MYALGISK ENCEFALOMYELIT och kom fram till att dessa utbrott ”var psykosociala fenomen orsakade av en av två mekanismer, antingen masshysteri (MASSHYSTERIA) hos patienterna eller förändrad medicinsk uppfattning i samhället” [16]. De baserade sina slutsatser på den högre förekomsten av sjukdomen hos kvinnor och bristen på fysiska bevis hos dessa patienter. Forskarna rekommenderade också att sjukdomen omnämns till "MYALGI NERVOSA". Även om dessa fynd starkt motbevisades av Dr Melvin Ramsay, skapade den föreslagna psykologiska orsak stor kontrovers och övertygade vårdpersonal om att detta var en trovärdig förklaring till tillståndet [17].

 

Under 80talet fanns det en grupp med psykologer/psykiater som blev intresserad av ME och dess underliggande orsak. De började publicera många olika rapporter och forskningar på psykologiska orsaker till ME. Detta var starten av den biopsychosociala synen på ME som enbart fatigue och psykologiska orsaker. De arbetade med termen CFS (CHRONIC FATIGUE SYNDROME).

 

Efter denna psykologiseringen började också sjukdomen börja kallas för YUPPIE FLU eller SHIRKER SYNDROM (Shirker betyder ungefär undvikare/skolkare).

 

I mitten av 1980 talet var det två stora utbrott som liknade Körtelfeber (mononukleos/EBV Epstein Barr virus) i Nevada och New York som fick nationell uppmärksamhet. Sjukdomen hade symptomen kronisk eller återkommande funktionsnedsättande fatigue samt bland annat halsont, svullna och ömma lymfkörtlar, huvudvärk, muskelvärk och ledvärk [18]. Denna sjukdom var först kopplad till EBV [19] och blev därför kallad KRONISK EPSTEIN BARR VIRUS SYNDROME [20].

 

1984 Utbrottet av körtelfeber i Incline Village vid Lake Tahoe, Nevada i USA drabbades ca 160 patienter av så svår trötthet och allmänpåverkan att de uppfyllde kriterier för diagnosen ME och därefter har flera sådana incidenter dokumenterats. Ett virus som ofta diskuterats i samband med utbrott av ME är Epstein-Barr-herpesviruset som tillhör dem som följer regeln ”en gång infekterad, alltid infekterad”, det vill säga att virus kvarstår vilande i kroppen, och kan aktiveras vid stress och påfrestning [21].

 

Med tiden visade Dr. Ramsays arbete att, även om denna sjukdom sällan var dödlig, var den svårt funktionsnedsättande vilket resulterade att man tog bort prefixet "godartat" [22].

 

1986 publicerade Dr. Ramsay de första diagnoskriterierna för ME, en sjukdom som kännetecknas av en unik form av muskeltrötthet som även efter en mindre grad av fysisk ansträngning resulterar i, 3 eller fler daga, innan full muskelkraft återställs. extraordinär variation eller fluktuation av symtom även under en dag; och en alarmerande kroniskhet [23].

 

1987 CDC (Centers for Disease Control and prevention) satte samman en arbetsgrupp för att hitta konsensus angående de kliniska egenskaperna för sjukdomen. De klargjorde att denna sjukdom inte var ny och att den hade haft många olika namn genom historien, ”each reflecting a particular concept of the syndrome´s etiology and epidemiology” = Alla återspeglar ett specifikt symptom i syndromets etiologi och epidemiologi [24]. Många av dessa namn avvisades gradvis efter ny forskning kommit in som uteslöt dessa specifika orsaker till sjukdomen, inklusive EBV. Därför bestämde sig denna grupp sig för CRONIC FATIGUE SYNDROME (översatt till svenska kroniskt fatigue/utmattnings syndrom, men eftersom vi redan hade diagnosen utmattningsyndrom blev det svenska namnet KRONISK TRÖTTHETSSYNDROM) som ett mer neutralt och inkluderande namn men noterade att MYALGIC ENCEPHALOMYELITIS var det namn som var mest accepterat i andra delar av världen [25].

 

1987 KULTURSJUKDOM introducerad av idé och lärdomshistoriken (OBS ingen medicinsk kunskap) Karin Johannisson. Hon såg t.ex. yuppiesjukan & neurasteni och såg att det i första hand handlade om välbeställda kvinnor, vars sjukdom (eller benämningen av den) uppkom och försvann plötsligt så borde detta vara orsakat av kulturen som vi lever i. Sedan klassades även de ”apatiska” flyktingbarn in i denna benämning.

 

1988 publicerades den första definitionen av CFS CRONIC FATIGUE SYNDROME, trots att orsaken till sjukdomen har fortsatt vara okänd har flera försök att uppdatera denna definition gjorts [26].

 

Trots att Dr Ramsays arbete och en U.K. oberoende rapport som erkänner att ME inte är en psykologisk sjukdom [27] tvivlar generellt hälso- och sjukvården på att sjukdomen finns eller om den är allvarlig. Denna uppfattning kan delvis förklara de relativt begränsade forskningsinsatserna för att studera ME på andra områden än psykiatri och psykologi

 

1991 CFS Oxford kriterier kom. Fokuserade på enbart långvarig oförklarad fatigue (inte PEM och uttalat inkluderar diagnoserna depression och ångest).

 

1994 CDC CFS Fukuda kriterier. Fokuserade på enbart långvarig oförklarad fatigue (inte PEM).

 

2002 chief medical officer Sir Kenneth Calman UK skrev en rapport och sa “CFS/ME is a real entity. It´s distressing, it´s debilitating, and it affects a large number of people” Me är en verklig sjukdom. Den är bedrövlig, den är försvagande, och den påverkar ett stort antal människor.

 

2003 Canadian Consensus Criteria CCC publicerades. Dessa är mer strikta och sållar ut de som har ME jämfört med de föregående kriterier med alla som har långvarig fatigue.

 

2004? MUS MEDICALLY UNEXPLAINED SYMPTOMS or MUPS MEDICALLY UNEXPLAINED PHYSICAL SYMPTOMS (MEDICINSKT OFÖRKLARLIGA SYMPTOM eller SOMATOFORMA SJUKDOMAR/FUNCTIONAL SOMATIC SYNDROMES) flera fysiska symptom utan någon tydlig eller konsekvent organisk patologi. Alltid självskattade symptom och inga objektiva tester. T.ex. IBS (irritable bowel syndrome), Fibromyalgi eller ME.

 

Andra diagnoser som använts. FUNCTIONAL DISORDER (FUNKTIONELL STÖRNING) FND FUNCTIONAL NEUROLOGICAL DISORDER (FUNKTIONELL NEUROLOGISK STÖRNING) CONVERSION DISORDER (KONVERSIONSSTÖRNING), BBD BODILY DISTRESS DISORDERS (MULTIPLA FUNKTIONELLA SYMPTOM), BDD BODY DYSMORPHIC DISORDER (DYSMORFOFOBI), IDIOPATI (sjukdom utan förklaring eller orsaker), HYPOKONDRI/HÄLSOÅNGEST

 

2007 publicerades en väldigt stor och kostsam men extremt felaktig forskningsstudie som heter PACE (Pacing, graded Activity, and Cognitive behaviour therapy; a randomised Evaluation) som många hänvisar till och då felaktigt hävdar att ME skulle kunna botas/förbättras av gradvis ökad träning och/eller kognitiv beteendeterapi.

 

2007 UK NICE rapport rekommenderade GET och KBT även om de lade till att det skulle vara med informerat samtycke av patienten. Detta baserat på att det fanns forskning på detta, även om den var svag.

 

2011 ME International Consensus kriterier introducerades. Hade krav på PEM (men döpte om det till Post Exertional Neuroimmune Exhaustion - PENE) [28].

 

2013 SSD SOMATIC SYMPTOM DISORDER (KROPPSSYNDROM) – Uttryck av en psykisk sjukdom genom fysiska symptom. I DSM (Diagnostic and statistical Manual of Mental disorders) nr 5 kom SSD att ersätta diagnosen MUS.

 

2015 USA Intitute Of Medcine (IOM) publicerade en rapport om ME/CFS och konstaterade att “ME/CFS is a serius, chronic, complex, systematic disease that often can profoundly affect the lives of patients” publicerade nya kriteria som inkluderade PEM (Post Excertional mailaise = ansträngningsutlöst försämring), bytte ut GET och CBT mot PACING och rekommenderade ett nytt namn SEID (Systemic Exertion intolerance disease) samt IOM 2015 Diagnostic Criteria. Centers for Disease Control and Prevention (CDC) är de som kommunicerar ut detta.

 

2016 USA regering publicerade två rapporter som båda rekommenderade att oxford kriterierna skulle sluta användas.

 

2017 Data från PACE studien som ville påvisa att ME patienter blev friska av GET och KBT blev om-analyserad av fristående. Dess resultat visade sig vara gravt överdrivet, som alla patienter var väl medvetna om. De hade också gjort några stora forskningsfel som att parametrar som angav studiedeltagare som sjuka vid ingång ändrades under studiens gång och samma parametrar angav studiedeltagare som friska vid avslut t.ex. [29] & [30]

 

2019 ströks ordet BENIGN ur WHO ICD klassifikationer, eftersom benign ses som direkt dödlig.

 

2021 kom UK NICE (The National Institute for Health and Care Excellence) rekommendation för ME (MYALGIC ENCEPHALOMYELITIS or ENCEPHALOPATHY / CHRONIC FATIGUE SYNDROME). Här klargjorde man att det fortsatt inte finns något godkänt diagnostiskt test, effektiv behandling eller botemedel att erbjuda patienterna. Det finns enbart sätt att hantera symptom. Även här dokumenterar man att patienter har erfarit fördomsfull behandling, misstro och har blivit stigmatiserade. GET (graded exercise therapy – gradvis ökad träning) och LP (Lightning process) blev avförda som någon behandling för ME patienter och CBT/KBT (Cognitive Behavioral Therapy / Kognitiv BeteendeTerapi) endast skall erbjudas som stöd för att klara av livssituationen med en mycket funktionsnedsättande sjukdom. Studierna som handlade om att GET och KBT kunde hela ME patienter graderades som låg eller väldigt låg kvalitet [31].

 

Idag används ME/CFS som den officiella termen i de flesta sammanhang, även internationellt. Patienter själva vill hellre använda enbart ME för att CFS inte visar på seriositeten i sjukdomen. De som fortfarande tror på den biopsychosociala synen använder i högre grad enbart CFS eller CFS/ME. Tyvärr så stämmer inte dessa "regler" i alla länder/områden så för att vara säker på vad som faktiskt är menat behöver man titta på de diagnoskriterier som har används.

 

Slutar med ett citat från Valerie Eliot Smith “The history of ME remains one of the worst examples of unacknowledged institutional abuse in modern times.”[32]


En bild av Kornelia Paulsen som visar hur patienter med ME har blivit offer för försummelse och stigmatisering.

 


Kort video på Engelska om just namnen. 
https://youtu.be/j_6mhNZr_AU

Referenser

1 - http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-4-12

2 - https://rme.nu/om-me-cfs/

3 - Living with M.E. Av Charles Shepherd (hans referens #38)

4 - Living with M.E. Av Charles Shepherd (hans referens #46)

5 - Gilliam AG. Epidemiological study of an epidemic diagnosed as poliomyelitis occurring among the personnel of the Los Angeles County General Hospital during the summer of 1934. Public Health Bulletin No. 240, April 1938.

6 - Acheson, 1959, Parish, 1978, 1980

7 - Parish, 1978

8 - Myalgic Encephalomyelitis and Postviral Fatigue States: The Sage of Royal Free disease, A. Melvin Ramsay, 2nd edition, Gower Medical Publishing, London 1988. ISBN: 0906923999 ISBN-13: 9780906923993 Säljes av ME Association UK

9 - Wojcik et al., 2011

10 - Lancet, 1955

11 - Acheson, 1959, s. 593

12 - Ref#1100 Price, 1961

13 - Wallis AL. An investigation into an unusual disease seen in epidemic and sporadic form in a general practice in Cumberland in 1955 and subsequent years. MD Thesis. University of Edinburgh, 1957.

14 - The Clinical Syndrome Variously Called Benign Myalgic Encephalomyelitis, Iceland Disease and Epidemic Neuromyasthenia. Acheson ED. American Journal of Medicine 1959; 26: 569–95.

15 - International Classification of Diseases, I, World Health Organization, 1969, pp. 158, (vol 2, pp. 173)

16 - McEvedy och Beard, 1970, s. 11

17 - Speight, 2013

18 - Holmes et al., 1988, p. 387

19 - Epstein Barr virus

20 - Holmes et al., 1988

21 - https://www.latimes.com/archives/la-xpm-1986-06-07-mn-9956-story.html

22 - Ramsay, 1988a; Ramsay et al., 1977; Wojcik et al., 2011

23 - Ramsay, 1986

24 - Straus, 1991, p. S2

25 - Holmes et al., 1988

26 - Fukuda et al., 1994, kapitel 3 innehåller mer information om några av de nyare fallstudier och diagnostiska kriterier

27 - CFS / ME Working Group, 2002

28 - Carruthers BM, van de Sande MI, DeMeirleir KL, et al. Myalgic encephalomyelitis: International consensus criteria. J Intern Med 270:327-338, 2011.

29 - https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/21641846.2017.1259724?journalCode=rftg20

30 - https://pacegranskaren.wordpress.com/

31 - https://www.nice.org.uk/guidance/ng206

32 - https://valerieeliotsmith.com/

Kommentarer

Populära inlägg